Ny forskning visar att fack, företag och civilsamhälle står eniga bakom behovet av en rättvis och offensiv klimatomställning.

En ny rapport från Fairtrans visar att en klar majoritet av svenskarna stödjer en ambitiös klimatpolitik, oavsett politisk tillhörighet. Resultaten pekar på att både höger- och vänsterväljare är beredda att prioritera klimatomställningen, särskilt om åtgärderna uppfattas som rättvisa.

Fairtrans tilldelas medel för en andra fas med upp till 40 MSEK, samfinansierat av Mistra och Formas. Forskningsprogrammet har i sin första fas utbildat fackliga ledare i rättvis klimatomställning, genomfört Sveriges första medborgarråd om klimatet och studerat hur acceptansen för klimatpolitik kan stärkas. I sin andra fas kommer programmet växla upp arbetet på europeisk nivå.

En ny studie slår fast att EU:s nuvarande strategi för den gröna omställningen riskerar att leda till överkonsumtion av kritiska metaller, vilket kan underminera en globalt hållbar och rättvis omställning.

En majoritet av svenskarna är för utbyggd kärnkraft, men lokalt kan byggandet av kärnkraftverk bli en källa till konflikter. Särskilt högerväljare är förespråkare av nya kärnkraftverk – men de vill inte ha dem nära där de bor. Det finns också en stark polarisering – en femtedel är antingen starkt för kärnkraft eller vindkraft, och kritiska till den andra energikällan.

En ny svensk studie pekar på att invanda klimatskadliga beteenden kan ha stor påverkan på acceptansen för klimatpolitiska åtgärder.

Fairtrans publicerar en progressrapport som beskriver arbetet i programmet hittills. Genom forskning om rättvis omställning till ett fossilfritt samhälle, samt unik samverkan mellan forskare, civilsamhällesorganisationer och myndigheter, har Fairtrans bidragit till framsteg inom både vetenskap och samhällsengagemang.

Det är fortfarande möjligt att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C förutsatt att vissa länder får det stöd de behöver för att klara sitt klimatansvar. Det visar en forskningsstudie publicerad i Nature Communications. Studien introducerar en indikator för ”ytterligare koldioxidansvar” som mäter hur mycket länder behöver minska utsläpp eller finansiera klimatåtgärder utanför sina gränser, för att världen som helhet ska hålla sig inom en given global koldioxidbudget.