Frågor och svar om medborgarråd om klimatet

Medborgarråd (citizens’ assembly, eller deliberative minipublic på engelska) är en deltagandeprocess som kombinerar slumpmässigt urval, tillgång till information, dialog, och beslutsfattande.

Klimatmedborgarråd har anordnats i flera delar av Europa och världen av både beslutsfattare och civilsamhälle på olika nivåer av samhället och i flera olika syften, som att:

  • Låta civilsamhällets välgrundade åsikter bidra till klimatpolitiken
  • Bryta politiska dödlägen i klimatfrågor
  • Förstå hur allmänheten prioriterar klimatåtgärder
  • Öka legitimiteten för sociala åtgärder på klimatområdet
  • Minska inflytandet av lobbyister och särintressen på klimatpolitiken
 
Läs mer om tidigare klimatmedborgarråd i Europa hos Knowledge Network On Climate Assemblies (KNOCA).

Syftet med medborgarrådet var att låta en grupp slumpvist utvalda medborgare diskutera, identifiera och presentera genomtänkta och välinformerade förslag på hur Sverige kan ta sitt ansvar för att uppnå målen i Parisavtalet.  

Ambitionen är att berika och nyansera den offentliga och politiska debatten om klimatfrågor.

Medborgarrådet har planerats inom forskningsprogrammet FAIRTRANS sedan mars 2022. Initiativet följer på flera medborgarråd som arrangerats runt om i Europa och världen för att stödja politiken i hanteringen av klimatfrågor. Sveriges regerings nationella samordnare för Agenda 2030 har 2022 samt 2023 föreslagit att en nationell medborgarpanel om hållbar utveckling ska tillsättas. Klimatmedborgarråd har även efterfrågats av både aktörer från civilsamhället och forskare.

”Hur bör vi i Sverige minska klimatutsläppen?” är en stor fråga med många olika dimensioner. För att bäst utnyttja de mötestillfällen som medborgarrådet träffades, fördelades tiden mellan:

  1. Hur Sverige ska uppfylla sina åtaganden enligt internationella avtal. Medborgarrådet utgår från Parisavtalet, som Sverige skrivit under. Parisavtalet syftar till att minska de globala växthusgasutsläppen för att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader Celsius över förindustriella nivåer, med strävan att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader Celsius. Deltagarna fick möjlighet att lära sig om och diskutera olika möjliga vägar för Sverige att uppfylla sitt åtagande. Läs mer om Parisavtalet hos Naturvårdsverket.
  2. En knäckfråga för Sverige är våra transportutsläpp och hur vi ska förändra vårt transportsystem. Det är ett område som betyder mycket för utsläppen, och där människor ofta tycker olika. Att minska utsläppen från transporter är avgörande för att minska Sveriges utsläpp. Det är ett område där politiken har svårt att enas. Transporter påverkar allas vardagsliv men på olika sätt, till exempel beroende på hur vi bor och arbetar.

Deltagarna fick möjlighet att efterfråga ytterligare experter under processen för att få insikt i de perspektiv de ansåg saknas. Rådet efterfrågade mer kunskap om batteritillverkningens påverkan på människa och miljö, varför det är svårt att bryta gamla vanor, och politikers perspektiv på klimatpolitik. Alla föreläsningar kan hittas via denna länk.

Medborgarråd om Klimatet arrangerades på initiativ av det transdisciplinära forskningsprogrammet FAIRTRANS, som drivs av Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och Högskolan i Gävle. I programmet ingår även Uppsala universitet, Lunds universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet, samt mer än 20 organisationer, merparten från civilsamhället.

Planeringsgruppen för medborgarrådet bestod av forskare från fyra svenska universitet:

  • Tim Daw, docent i hållbarhetsvetenskap, Stockholms universitet
  • Thomas Hahn, docent i ekologisk ekonomi, Stockholms universitet
  • Stephan Barthel, professor i geospatial informationsvetenskap, Högskolan i Gävle
  • Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap, Uppsala universitet
  • Daniel Lindvall, doktor i sociologi, Uppsala universitet
  • Roger Hildingsson, doktor i statsvetenskap, Lunds universitet
  • David Collste, doktor i nationalekonomi, Stockholms universitet
  • Sarah Cornell, docent i hållbarhetsvetenskap, Stockholms universitet
  • Naghmeh Nasiritousi, docent i statsvetenskap, Utrikespolitiska institutet
  • Julia Nordblad, docent i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet
  • Jens Ergon, doktorand i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet
  • Laila Mendy, doktorand i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet

Planeringsgruppen fick även hjälp av två projektassistenter:

  • Therese Sivertsson, master of science i socio-ekologisk resiliens för hållbar uteckling, Stockholm Universitet
  • Philip Bärring, filosofie magister i Tillämpad Etik, Linköpings Universitet

 
Projektet skedde i samarbete med en panel av internationella rådgivare som är experter inom medborgarråd:

Genom en offentlig upphandlingsprocess fick Enkätfabriken i uppdrag att leda rekryteringsprocessen av medborgarrådet. De fick råd från Sortition Foundation, internationella experter inom rekrytering av medborgarråd.

Digidem Lab fick tillsammans med Danska Teknologirådet, båda experter inom deltagande demokrati, ansvar för medborgarrådets genomförande.

Ambitionen med Medborgarråd om Klimatet är att främja en mer informerad och nyanserad offentlig och politisk diskussion, som stödjer politiker i att leverera en svensk klimatpolitik som uppfyller åtagandena enligt Parisavtalet. Ett urval av artiklar som diskuterar medborgarrådet har samlats, och kan ses genom denna länk.

Vi som anordnar det håller politiker informerade, och bjöd in politiska representanter från samtliga riksdagspartier för att ta emot rådets rekommendationer och ställa frågor till rådets medlemmar. Rekommendationerna kommer även att presenteras för olika aktör på nationell, regional och kommunal nivå.

Medborgarråd om Klimatets 60 medlemmar har bjudits in att delta genom ett så kallat ’demokratiskt lotteri’ som ger alla samma förutsättningar och chans  att bli inbjudna till rådet, och syftar till att samla en grupp personer som speglar mångfalden i det svenska samhället. För att läsa om processen i mer detalj kan man följa denna länk.

Enkätfabriken rekryterade intresserade medborgare genom ett brevutskick till 7000 personer som hade blivit slumpmässigt utvalda från befolkningsregistret, följ denna länk för att se hur brevet var utformat. De medborgare som registrerade sitt intresse fick sedan svara på en enkät för att berätta om:

  • Utbildningsnivå
  • Om de bor i tätort eller landsbygd
  • Partipolitiska sympatier
  • Bakgrund
  • Åsikter om allvaret i klimatförändringarna och dess konsekvenser

 

Enkätsvaren användes sedan i en algoritm som modellerade råd som representerade Sveriges demografiska profil. Algoritmen är internationellt erkänd och publicerades i Nature, och beskrivs i detalj av Scientific American här.

Det resulterade i ett råd som hade följande profil:

Tabellerna visar den fördelning som rådet eftersträvade (första tabellen), den fördelning som registerades i enkätsvaren (andra tabellen), och slutligen den fördelning som uppnåddes i rådet genom den ovannämnda algoritmen (tredje tabellen). En utvald deltagare behövde avbryta sitt deltagande och blev ersatt, den fjärde tabellen visar hur det påverkade rådets representativitet. De två sista tabellerna visar hur fördelningen hade ändrats från rådets första mötet i början av mars, till dess avslut i början av maj.

Även om högsta möjliga transparens är en av medborgarrådets principer kommer medlemmarnas identitet eller information inte att delas. Om ens deltagande i rådet innebar att man offentliggörs skulle det hindra vissa från att delta och därmed påverka rådets inkludering och slutligen dess representativitet. Att inte offentliggöra rådsmedlemmarna är vedertagen internationell standard för medborgarråd.

Medlemmarna i medborgarråd om klimatet ersattes med 8000 SEK (lön före skatt) per person vid deltagande i alla träffar. Medlemmarna fick även sina resekostnader till och från de fysiska mötena betalda, samt ytterligare kostnader om det behövs för exempelvis barnvakt.

Tyvärr går det inte att anmäla sig till medborgarråded om klimatet frivilligt, inbjudningarna styrs genom ett “demokratiskt lotteri”. Om du får en inbjudan på posten följer du anvisningarna i brevet för att ange ditt intresse.

Medborgarrådet om klimatet möjliggjordes av FAIRTRANS, finansierat av Mistra och Formas, samt stöd från Formas och European Climate Foundation. Ytterligare finansiering kommer från Europeiska unionens Horizon Europe-program, specifikt inom 2.5 – Klimat, energi och rörlighet, via WorldTrans-projektet (Grant Agreement No. 101081661).

Projektets totalkostnad blev runt 3.5 miljoner kronor.

Medborgarråd om Klimatets konsultationsgrupp bestod av offentliga personer från ett brett politiskt spektrum i Sverige. Gruppens roll var att granska planeringen av medborgarrådet, samt bidra till balans och legitimitet.

Följande personer var del av konsultationsgruppen:

  • Bengt Westerberg, tidigare partiledare för Folkpartiet
  • Silvia Kakembo, byråchef på Arena Opinion
  • PM Nilsson, vd för tankesmedjan Timbro
  • Agneta Sandström, företrädare för Sametinget
  • Jens Holm, kommunfullmäktigeledamot (V) i Stockholms stad
  • Carolina Klüft, idrottsprofil och verksamhetschef för Generation Pep
  • Ulrika Liljeberg, riksdagsledamot (C) för Dalarnas län
  • Lena Sommestad, tidigare socialdemokratisk miljöminister

Medborgarrådet hade två mentorer under genomförandet: 

  • Carolina Klüft, idrottsprofil och verksamhetschef för organisationen Generation Pep 
  • Sverker Sörlin, författare, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan 

Medborgarrådet träffades vid sammanlagt nio mötestillfällen. Hela medborgarrådet träffades fysiskt den första och avslutande helgen (9-10 mars och 18-19 maj). Däremellan träffades medborgarrådet online under fem torsdagskvällar (21 mars, 11 april, 18 april, 25 april, och 2 maj).
 
De fysiska mötena hölls i närheten av Stockholm.

Följ oss på sociala medier (sök på ”medborgarråd om klimatet”) och prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Vi har löpande publicerat de expertföreläsningar och andra kunskapsunderlag som medborgarrådets deltagare tar del av under processen här på hemsidan.

Våra noggrant utvalda experter följde tydliga kriterier. De skulle inneha relevant expertis, erfarenhet av offentlig kommunikation, och främja mångfald inom kunskapsförmedlargruppen vad gäller till exempel kön och åldrar. Tillsammans skulle de bidra till en mångsidig bild av klimatfrågan genom att tillhandahålla olika perspektiv. Vårt mål var att främja en bred representation av röster och åsikter, allt inom ramen för vad som betraktas som rimlig oenighet. Vi strävar efter en inkluderande diskussion som reflekterar den mångfald av synsätt som berikar klimatdebatten.

Dessa experter fick också skriva en sammanfattande text som sedan samlades i ett kunskapshäfte som delades ut till rådsmedlemmarna. Detta kunskapshäfte finns tillgängligt här.

Rådsmedlemmar fick även komma med gemensamma förslag på de perspektiv, ämnen och föreläsare som de ansåg saknades eller behövdes. Experter i dessa ämnen blev sedan rekryterade för att hålla presentationer för rådsmedlemmarna.

Samtliga expertpresentationer finns tillgängliga här.

Medborgarrådet strävade inte efter en statistisk representativitet, men prioriterade mångfald i åsikter och demografi för att spegla Sveriges befolkning i stort. Syftet med medborgarrådet har inte varit att undersöka deltagarnas åsikter som i en enkätstudie. Istället har syftet varit att möjliggöra samtal om klimatfrågor inom ett ”mini-Sverige” och på så sätt hitta och nå gemensamma ståndpunkter. Forskningsprogrammet FAIRTRANS genomförde även en enkätstudie med över 5000 deltagare för att bredda perspektiven.

Medborgarrådet om Klimat genomfördes med råd från KNOCA – Knowledge Network on Climate Assemblies. Det är ett internationellt nätverk som förmedlar kunskap och nyheter om medborgarrådsmetoden, med fokus på klimat.

DemocracyNext är en global plattform för medborgarråd, som har tagit fram en bra guide till medborgarråd.

För att ett medborgarråd ska vara legitimt måste det vara en icke-styrd process där medlemsurvalet, talarna, processen, och den slutgiltiga omröstningen inte påverkas av de som organiserat rådet. För att uppnå detta rekryterades internationella expeter i medborgarråd som rådgivare, och tidigt i processen stiftades sju etiska principer sedan vägledde organiseringen av rådet, dessa kan hittas genom denna länk.

Utöver det tillsattes en konsultgrupp med representanter från olika samhällsgrupper och intressen. De fick genomgående utvärdera rådets planering och rekommendera förändringar. Konsultgruppens medlemmar kan hittas under “Vad gjorde konsultationsgruppen och vilka ingick i den?”

Medlemsrekryteringen genomfördes av Enkätfabriken, som är en extern och oberoende organisation som tillsatts genom offentlig upphandling. Processen genomfördes av Digidem Lab, som är en extern och oberoende organisation som även den tillsattes genom offentlig upphandling.