Medborgarråd om klimatet

Så rekryterades medborgarrådets medlemmar

60 slumpvis utvalda personer ska tillsammans bilda Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet. Här får du veta mer om hur de rekryterades och hur urvalet gick till.
Är du en av deltagarna i Sveriges första klimatmedborgarråd?

En av styrkorna med medborgarråd generellt, är att de är forum där människor med olika bakgrund och vitt skilda livserfarenheter kan mötas och tillsammans diskutera lösningar på komplexa problem. För att de förslag som medborgarrådet tar fram ska anses legitima, är det viktigt att medlemmarna speglar mångfalden av bakgrunder och åsikter i samhället.

För att få fram medlemmar till medborgarrådet om klimatet genomförde vi ett så kallat ”demokratiskt lotteri” med hjälp av Enkätfabriken. Ett demokratiskt lotteri är en metod för att göra ett slumpmässigt urval av personer, samtidigt som man korrigerar för över- och underrepresentation av vissa grupper, för att det slutgiltiga urvalet ska spegla samhället i största möjliga mån. Målet är att uppnå så kallad representativ mångfald.

Tim Daw förklarar hur rekryteringen av medlemmar till Medborgarrådet gick till.

7000 bjöds in att anmäla intresse – 473 svarade
Vi hade som mål att rekrytera en mångfaldig grupp om 60 medlemmar från hela Sverige. Baserat på denna ambition gjorde Enkätfabriken ett initialt slumpmässigt urval av 7000 individer ur Statens personadressregister (SPAR). Dessa personer fick en inbjudan via brev och senare även en påminnelse via SMS. Från detta första steg anmälde 473 personer sitt intresse att delta i medborgarrådet.

I samband med intresseanmälan fyllde de potentiella medlemmarna i en enkät med frågor om utbildningsnivå, hur oroliga de är inför klimatförändringarna, samt vilket parti de skulle rösta på om det var val idag. Denna information låg till grund för att säkerställa att det slutliga urvalet var en representativ mångfald. Själva urvalet av medlemmar var anonymiserat och istället användes informationen som personerna själva angav i enkäten. Vi hade olika mål för olika kategorier, som låg till grund för att skapa en så mångfaldig grupp som möjligt. Mer om stratifikationsvariablerna hittar du längre ned.

60 personer valdes ut av algoritm
Från 473 intresserade valde algoritmen ut 60 personer med denna metod. Dessa personer fick en officiell inbjudan att delta i medborgarrådet och ombads att bekräfta sin plats vid ett särskilt datum. När någon tackade nej, eller inte svarade inom den angivna tidsfristen, återgick vi till gruppen av intresserade för att hitta en ersättare med hjälp av samma algoritm. Denna process fortsatte tills målet på 60 personer blivit uppnått och Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet var skapat.

Algoritmen som användes är internationellt erkänd och beskrivs i denna artikel (på engelska).

Stratifikationsvariabler
Mångfald kan uppnås på många sätt, beroende på vilka variabler man önskar variation inom. För medborgarrådet om klimatet ansåg vi det viktigt att medlemmarna representerar det svenska folkets politiska åsikter, så att en lika stor procentandel av befolkningen som röstar på respektive riksdagsparti, baserat på det senaste riksdagsvalet, återfinns i medborgarrådet. Av denna anledning ombads de intresserade ange vilket parti de skulle rösta på om det var val idag.

Figuren visar vilket parti medlemmarna skulle rösta på om det var val idag, deras oro för klimatförändringar samt demografisk information. Det inkluderar utbildningsnivå, etnisk bakgrund, kön, ålder, var de bor geografiskt, och socioekonomisk status utifrån postnummer, både i stad och på landsbygd.

Därtill önskade vi en spridning i hur stor oro medlemmarna känner inför klimatförändringarna och dess konsekvenser, varför även detta var en specifik fråga. Svaren stämdes av mot en enkät till 5000 svenskar, så att de 60 medlemmarna speglar Sveriges befolkning även i detta avseende.

För att uppnå en demografisk mångfald, ombads intresserade även uppge utbildningsnivå, samt om personen eller en/båda föräldrar har utländsk bakgrund. Slutligen använde vi uppgifter från SPAR-registret över kön, ålder, geografisk hemvist, socio-ekonomisk stratifiering utifrån postnummer samt stad och landsbygd.