Forskarna konstaterar att både digitalisering och klimatomställning kan antingen öka klyftorna eller främja fördelar för samhället. Begreppet rättvis klimatomställning engagerar både näringslivet och civilsamhället och betonar vikten av att uppnå klimatmålen utan att någon lämnas utanför processen.
Slutsatserna understryker även behovet av att prioritera miljömässig hållbarhet vid utvecklingen av digitala verktyg och processer. Den betonar att politiska beslut och planering av den gröna omställningen måste inkludera och skydda de grupper som riskerar att bli marginaliserade.
”Vi bedömer att det är avgörande att ta hänsyn till de grupper som riskerar att bli marginaliserade när politiska beslut och planering av den gröna omställningen genomförs, för att säkerställa en inkluderande och rättvis omställning för alla – både i stad och på landsbygd”, skriver författarna till rapporten.
FAIRTRANS civilsamhällsparter ser en fördel med digitaliseringen genom att den kan främja skapandet av klimatgemenskaper, så kallade community climate commons. Platser som coworkinghubbar och bygg- och energigemenskaper betraktas som drivkrafter för att påskynda klimatomställningen och stärka samhällets resiliens genom inkludering och gemenskap. Där har civilsamhället en viktig roll att spela.
Å andra sidan varnar fackföreningarna, trots distansarbetets fördelar, för möjliga negativa påverkningar på arbetsmarknaden. Coworking ses som en miljövänlig lösning, men samtidigt poängteras vikten av att överväga digitaliseringens inverkan på arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljön, inklusive att säkerställa social sammanhållning och trivsel på arbetsplatsen.
FAIRTRANS föreslår konkreta åtgärder, inklusive en statlig utredning för att skapa spelregler för en grön omställning genom digitalisering och AI. Tydliga riktlinjer för investeringar i infrastruktur och främjande av lokala klimatgemensamheter föreslås också.
Läs FAIRTRANS Policyslutsatser #3: Digitaliseringens roll för rättvis klimatomställning i Sverige.