En ny vetenskaplig studie från Uppsala och Lunds universitet visar att stödet för en ambitiös klimatomställning är omfattande bland flera centrala samhällsaktörer, inklusive näringsliv, fackföreningar och civilsamhällesorganisationer. Studien ingår i forskningsprogrammet Fairtrans och har publicerats i Ambio, Kungliga Vetenskapsakademiens tidskrift.
Klimatambitioner finns, men politiskt ledarskap saknas
Undersökningen baseras på djupintervjuer med 31 representanter från olika sektorer i det svenska samhället. Resultaten pekar på att klimatmålen har ett starkt stöd, samtidigt som många aktörer uttrycker oro över bristen på politiskt ledarskap och riktad styrning i klimatfrågan. Studien konstaterar att uppfattningen om svagt samhällsstöd för omställningen inte stämmer överens med intervjumaterialet.
I en debattartikel i Dagens Industri sammanfattar forskarna en central slutsats:
“Det är allt annat än överord att sammanfatta vår studie med att det finns en utbredd frustration över regeringens klimatpolitiska misslyckande, samtidigt som det finns en stark vilja bland företrädare för landets tyngsta intresseorganisationer att bidra till klimatomställningen”, skriver forskarna i en debattartikel i Dagens Industri som sammanfattar studien.
Gemensamma krav på en aktiv stat och gröna investeringar
Enligt studien betonar företag, fack och miljörörelser behovet av en mer aktiv stat i klimatarbetet. Bland de åtgärder som lyfts fram finns:
-
Stora offentliga investeringar i grön infrastruktur, exempelvis järnväg och elektrifiering
-
Reform av det finanspolitiska ramverket för att möjliggöra dessa investeringar
-
Styrmedel som riktade stöd till hushåll och företag i omställning
Utöver detta nämns satsningar på kollektivtrafik, en grön investeringsbank samt verktyg för att återföra ekonomiska vinster från energiomställningen till lokalsamhällen. Flera av aktörerna betonar att en rättvis omställning kräver att sociala och ekonomiska aspekter integreras i klimatpolitiken.
Vissa skillnader kvarstår
Trots en bred samsyn kring många övergripande frågor identifierar studien också skillnader i prioriteringar. Företagsrepresentanter lyfter främst fram behovet av stabila spelregler och konkurrenskraft, medan miljöorganisationer och samiska företrädare betonar vikten av biologisk mångfald och naturens rättigheter. Fackliga organisationer fokuserar på social trygghet och jämlik fördelning av omställningens kostnader och vinster.
Studien pekar även på en risk att kompromisser mellan aktörer kan leda till att vissa frågor – särskilt de som drivs av rörelser med mindre institutionell makt – marginaliseras. Det gäller till exempel frågor som rör urfolks rättigheter eller ungdomsrörelsers klimatkrav.
Indikationer på en möjlig ny samhällsmodell
Forskarna menar att de gemensamma intressen som identifierats skulle kunna utgöra grunden för en ny typ av samhällsmodell, där klimatpolitik kombineras med sociala investeringar och ekonomisk omfördelning – en så kallad “grön svensk modell”. Modellen kan ses som en möjlig fortsättning på den svenska välfärdstraditionen, anpassad till dagens klimat- och hållbarhetsutmaningar.
Läs forskningsstudien ”Exploring a green Swedish model: Coinciding and contradictory interests on a just climate transformation in Sweden” här.
