Research

Starka bilvanor påverkar synen på koldioxidskatt negativt

En ny svensk studie pekar på att invanda klimatskadliga beteenden kan ha stor påverkan på acceptansen för klimatpolitiska åtgärder.
For graphic manual(9)

– Tidigare forskning har främst tittat på hur attityder till klimatet påverkar folks vanor. Här har vi vänt på det och gjort tvärtom. Det mest överraskande med resultatet är att vanan att använda bilen påverkar attityden till koldioxidskatt nästan lika mycket som politisk uppfattning och miljöhänsyn, säger Noah Linder, postdoktor vid Kungliga Vetenskapsakademien.

Vanans makt
Studien, som bygger på enkätsvar från 5280 svenskar, är den första i sitt slag att undersöka sambandet mellan vanors styrka och inställningen till höjd koldioxidskatt. Resultatet visar att det inte främst är den årliga körsträckan som avgör attityden, utan hur starkt invanda körmönster är i vardagen.

– Det är vanornas styrka snarare än körningens omfattning som påverkar inställningen till koldioxidskatt, trots att den som kör längst totalsträcka ju drabbas hårdare ekonomiskt av den höjda skatten. Detta indikerar psykologiska mekanismer som behöver studeras djupare säger Stephan Barthel, professor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.

Politisk motvilja trots miljöintresse
Motståndet mot höjd koldioxidskatt är ett välkänt hinder för att genomföra klimatpolitiska åtgärder för att nå målsättningen med Parisavtalet. Studien belyser att detta motstånd kan vara starkt även bland personer som identifierar sig med miljörörelsen, vilket forskarna kopplar till bilens centrala roll i deras vardag.

För att bryta denna trend betonar forskarna vikten av att ge människor fler möjligheter att förändra sina resvanor. Det kan ske genom att göra kollektivtrafiken bekvämare och billigare, göra cykling mer säkert och attraktivt eller införa ekonomiska incitament för att välja andra alternativa färdsätt.

Mer forskning behövs
Barthel framhåller att även om studien visar en stark korrelation mellan bilvanors styrka och negativ inställning till koldioxidskatt, behövs fler undersökningar för att förstå orsakssambanden.

– Detta är ett viktigt första steg, men vi behöver mer kunskap för att säkerställa hur vanor och policyacceptans hänger ihop, säger han.

Läs forskningsartikeln ”It would feel weird to not drive my car! Exploring the role of habits in public policy acceptance of carbon taxations” här.