Forskningen, som är den första i sitt slag, undersöker människors attityder till ransonering av utsläppsintensiva varor. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Humanities & Social Sciences Communications och visar att stödet för ransonering är likvärdigt med stödet för andra styrmedel, såsom bränsleskatt.
Studien, som omfattar nästan 9 000 personer från Brasilien, Indien, Tyskland, Sydafrika och USA, genomfördes av forskare inom FAIRTRANS-projektet. Artikelförfattarna Oskar Lindgren och Mikael Karlsson från Uppsala universitet, tillsammans med Erik Elwing och Sverker Jagers från Göteborgs universitet, har undersökt hur allmänheten ställer sig till olika former av styrmedel för att minska klimatpåverkan.
– Ransonering kanske tycks dramatiskt men det är också klimatförändringen. Det kan förklara att stödet trots allt är högt. En annan viktig faktor är att ransonering kan uppfattas som rättvist eftersom alla behöver minska sin konsumtion lika mycket, säger Oskar Lindgren, doktorand vid Uppsala universitet och en av studiens huvudförfattare.
En central slutsats i studien är att acceptansen för ransonering är jämförbar med stödet för skatt på samma produkter. Till exempel är 38 procent av de tillfrågade positiva till ransonering av bränsle, medan 39 procent accepterar en skatt på bränsle. Detta visar att många ser ransonering som ett möjligt verktyg i kampen mot klimatförändringar.
– Det mest förvånande är att det knappt är någon skillnad i acceptans mellan ransonering och skatt på fossila bränslen. Vi hade förväntat oss att ransonering skulle uppfattas mer negativt eftersom att det direkt begränsar människors konsumtion, säger Mikael Karlsson, lektor vid Uppsala universitet.
Studien visar också att acceptansen för ransonering varierar mellan länder. I Indien och Sydafrika är stödet för både bränsle- och köttbegränsningar högre än i exempelvis USA och Tyskland, där många är starkt emot sådana åtgärder. De som oroar sig för klimatet och yngre människor är mest benägna att stödja ransonering.
– Nu behövs mer forskning om attityder till ransonering och om hur styrmedlet kan utformas. Ransonering sker ju av vatten på många håll i världen och många tycks villiga att begränsa även sin konsumtion som påverkar klimatet om även andra gör det. Det är positivt utifrån klimatmålen, säger Oskar Lindgren.
Läs forskningsartikeln ’Public acceptability of climate-motivated rationing’ här »
