Studien betonar att effektiva klimatåtgärder, både för att minska utsläpp och anpassa sig till klimatförändringar, måste ta hänsyn till människors socioekonomiska villkor. Genom att integrera social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet kan åtgärder bli både mer rättvisa och långsiktigt framgångsrika, vilket förankrar dem djupare i lokalsamhället. CCCs utgör en form av lokal gemensamhet där samhällsarbete – en typ av socialt arbete – är centralt för att främja både kollektivt beslutsfattande och gemensam förvaltning.
Forskarna Nessica Nässén, Maja Lilja, Stefan Sjöberg och Johan Colding menar att CCCs kan överbrygga klyftan mellan lokala initiativ och nationella klimatåtgärder. De hävdar att klimatkrisen inte kan lösas enbart genom teknik eller makropolitiska beslut; istället krävs en mångfald av insatser anpassade till lokala sociala och ekologiska förhållanden. Lokala gemensamheter – som innefattar både sociala nätverk och platser – är ofta mer flexibla och anpassningsbara än större, toppstyrda initiativ. Genom att människor gemensamt tar ansvar för sin närmiljö stärks både deras vilja och förmåga att agera.
En systematisk litteraturöversikt identifierade faktorer som kännetecknar framgångsrika CCCs. Grunden är en demokratisk organisering med transformativt ledarskap som uppmuntrar till kollektivt deltagande och en decentraliserad beslutsprocess. När denna typ av ledarskap etableras, fungerar små gruppstorlekar med tydliga gränser och gemensamt skapade regler som en stabil grund för ökad sammanhållning, samtidigt som risken för konflikter och överutnyttjande av resurser minskar.
För att ytterligare stärka den kollektiva klimathandlingen behövs organisatoriska strukturer och mötesplatser där deltagarna kan bygga relationer och skapa en delad identitet, vilket motiverar dem att agera tillsammans. Detta stärks ytterligare av socialt kapital i form av tillit och nätverk, som är avgörande för att hålla samman gemensamheten.
För att CCCs ska kunna uppnå långsiktig framgång är externt stöd, både finansiellt och politiskt, av central betydelse. Sådant stöd kan innebära partnerskap med myndigheter eller privata aktörer, vilket ger de resurser och den hjälp som behövs för att lokala initiativ ska kunna växa och bli hållbara. Genom detta samspel kan CCCs mobilisera lokalsamhällen och effektivt hantera klimatåtgärder, samtidigt som de adresserar andra sociala utmaningar.
För mer information, läs hela artikeln: Nässén, N., Lilja, M., Sjöberg, S., & Colding, J. (2024). Community climate commons for collective climate action. Sustainable Development, 1–18. https://doi.org/10.1002/sd.3227
