Modellering av skattesänkningars effekter och nya alternativ
I studien har forskare från bland annat Uppsala universitet och KTH analyserat de senaste årens energiskattsänkningar i Sverige. Det man tittat på är hur skattesänkningarna påverkar utsläpp av växthusgaser, BNP, sysselsättning och inkomstfördelning. Man har även modellerat olika alternativ för hur samma budgetutrymme skulle kunna användas.
Bland alternativen finns stöd till köp av elbilar, sänkt inkomstskatt, direkt ekonomiskt stöd till hushåll och alternativa policypaket, där höjda energiskatter kombineras med åtgärder som kompenserar ekonomiskt. Forskarna har också analyserat om bredare skattereformer skulle kunna få ännu större fördelar.
Dagens klimatpolitik går ut över samhällsekonomin
Resultaten visar att dagens klimatpolitik och skattesänkningar inte är ett hållbart sätt att stärka ekonomisk tillväxt och generellt sett missgynnar låginkomsttagare och därmed ekonomisk jämlikhet. På sikt riskerar den att försvaga svensk ekonomi och fördjupa sociala orättvisor, men också minska svenskarnas stöd för den nödvändiga klimatomställningen. Alternativen som undersökts kan vara bättre, både för plånboken och klimatet.
“Vår övergripande slutsats är att energiskattesänkningar på drivmedel är ett dåligt recept för klimat, ekonomi och låginkomsttagare. Ett inkomststöd av samma storlek är mer effektivt för att kompensera hushåll för höga drivmedelspriser – med obetydlig förändring av utsläppen och med likvärdig eller större positiv effekt på BNP och sysselsättning” skriver forskarna i en debattartikel i Svenska Dagbladet med avstamp i studien.
Rätt utformade policypaket är vägen framåt för hållbar rättvisa
Klimatpolitik behöver alltså inte vara en motsättning till ekonomisk utveckling eller social rättvisa. Tvärtom kan rätt utformade styrmedel bidra till alla tre. I studien presenterar forskarna tre centrala policyinsikter:
- Det är mer effektivt att ge hushåll ekonomiskt stöd än att sänka drivmedelsskatten för att kompensera för ökade bränslepriser. På så sätt kan man undvika ökade utsläpp men med bibehållen eller till och med stärkt effekt på både BNP och sysselsättning.
- En kombination av drivmedelsskatter och kompensation till hushåll, gröna subventioner eller satsningar på välfärden kan bidra till betydande minskning av utsläpp, undvika ojämlik fördelning och bibehålla eller öka sysselsättning och tillväxt.
- Beskattning för att finansiera gröna subventioner och välfärdssatsningar kan minska både utsläppen och den ekonomiska ojämlikheten, ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt.
I debattartikeln konstaterar forskarna också att sedan studien inleddes har skatterna på bensin och diesel sänkts ytterligare och det gör att problemen som de pekar på troligtvis kommer förvärras. Men det finns möjlighet att bryta den stigande utsläppskurvan med politiska lösningar som är hållbara för Sverige. Både för en miljömässigt hållbar framtid, men också en god ekonomisk utveckling och minskade samhällsklyftor.
Läs den vetenskapliga artikeln: Modelling policy packages with combined climate, social, and macroeconomic goals: the Swedish case
