Oskar Lindgren under sin disputation den 10 november. Foto: Uppsala universitet
I sin doktorsavhandling har Oskar Lindgren inom ramen för Fairtrans undersökt svenska politikers syn på konsumtionsbegränsningar och allmänhetens attityder till klimatransonering i flera länder. Studien utmanar den vanliga föreställningen att klimatpolitik främst måste handla om teknik, skatter och prisstyrning. Den visar istället att klimatpolitik också kan handla om rättvisa, ansvar och hårda regleringar.
– Mycket av den klimatpolitiska forskningen har fokuserat på acceptans för skatter och prisbaserade lösningar. Det finns väldigt lite forskning om andra styrmedel – och ransonering är faktiskt ett fullt rimligt alternativ. Vi har använt det historiskt för att minska konsumtion och fördela resurser rättvist. Därför ville jag undersöka hur det skulle kunna fungera inom klimatområdet och vad människor tycker om det.
Studien visar att attityder till ransonering varierar kraftigt mellan olika länder. I till exempel Indien och Sydafrika är acceptansen betydligt högre än i Tyskland och USA. I höginkomstländer, däribland Sverige, är de som redan är oroliga för klimatet, lutar politiskt åt vänster, eller upplever att ransonering inte skulle påverka deras livsstil nämnvärt mer positiva till idén. Samtidigt finns ett tydligt motstånd bland andra grupper.
– Vi ser att motståndet mot ransonering av fossila bränslen i Sverige ligger på ungefär samma nivå som för ökad beskattning av bränslen. Det är alltså inte givet att klimatransonering skulle vara mer impopulärt än exempelvis högre skatter eller konsumtionsavgifter. Samtidigt verkar ransonering vara ett polariserande styrmedel och många svenskar är starkt emot idén om att ransonera för klimatet, säger Oskar Lindgren.
Hur själva styrmedlet utformas spelar stor roll. Om människor upplever att fördelningen tar hänsyn till människors behov, att de får behålla rimliga konsumtionsmöjligheter, eller att kompensationsåtgärder finns – då minskar motståndet markant.
– Om vi till exempel skulle införa ransonering på bensin och diesel kan landsbygdsbor behöva få en större ranson än de som bor i städer och inte är lika beroende av bilen.
>> Ta del av avhandlingen i sin helhet här.
Kontakt:
Norah Lång – presskommunikatör, Fairtrans
norah.lang@su.se
