Rättviseaspekten är central i Fairtrans arbete. För att fördjupa kunskaperna i vad rättvisa innebär och tydliggöra förutsättningarna för en rättvis klimatomställning, startades en forskarcirkel av forskare i programmet, som samlat sina slutsatser i en rapport. Rapporten går igenom rättviseprinciper utifrån olika filosofiska perspektiv, följt av frågeställningen om hur de är applicerbara på dagens klimatomställning och hur vår kontext påverkar hur de kan tillämpas.
Den rättvisa klimatomställning som står i fokus för Fairtrans handlar om att omställningen görs i enlighet med bådefördelningsrättvisa – att resurser och utsläpp fördelas rättvist, och processrättvisa – att människor som berörs får vara delaktiga i beslutsprocesserna. En sådan omställning kräver nya former av samarbete mellan forskning, civilsamhälle och politik.
Slutsatser från rapporten
- Rättvisa formas av kulturella värderingar och sociala normer. Ett samhälle förutsätter gemenskaper, gemensam identitet och kollektiv medvetenhet för att kunna fungera, och det är endast i den kontexten som rättvisa kan skapas och kollektivt förstås.
- Klimaträttvisa kan upplevas som mer abstrakt än rättviseprinciper människor emellan. Dock finns det stöd inom alla filosofiska inriktningar för klimaträttvisa genom verksam klimatpolitik, samtidigt som vi som individer har ansvar för att vår klimatpåverkan inte ska skada andra människor.
- En utgångspunkt för klimaträttvisa kan vara hur vi på bästa sätt kan bevara och främja biosfärens resiliens, samtidigt som alla människor ska ges möjlighet till hälsa och välbefinnande med säkerställda grundläggande livsbehov. Det behövs en kunskapsbaserad förståelse för att biosfärens resiliens är avgörande för vårt välbefinnande.
- Klimaträttvisa innebär att den globala koldioxidbudgeten inte bör överskridas och att konsumtionsminskningen som är nödvändig behöver ske bland världens rikaste länder och grupper. För att klimatpolitiken ska få acceptans och legitimitet behövs fördelningsrättvisa som innefattar omfördelande kompensatoriska åtgärder för de som drabbas mest av klimatomställningen.
- Det behövs även ett brett folkligt deltagande och aktiva medborgare för att få driv i klimatomställningen. Processrättvisa och deliberativ demokrati som främjar nya initiativ, aktiva medborgare och civilsamhälle, inflytande i beslutsprocesser, bred mobilisering och kollektiv handling är viktiga delar i omställningen. Centralt i detta är samskapandet av kunskap i samverkan mellan forskar- och civilsamhälle.
- Klimatarbetet handlar inte bara om uppoffringar och tekniska lösningar, utan också om att bygga en framtid som är meningsfull, rättvis och hållbar för alla. En ”ny berättelse” om omställningen behöver skapas och spridas av samhällsaktörer inom forskning, politik, kultur och civilsamhälle. Det förutsätter bland annat nya normer, värderingar, gemenskap och en kollektiv medvetenhet om omställningen behöver växa fram.
Läs rapporten Vad innebär en rättvis klimatomställning?
