Rapporten “Redo för klimatomställning” bygger på en enkätundersökning med över 5000 respondenter och är statistiskt representativ för Sverige. Enligt rapporten vill 58 procent att politiken lägger pengar på klimatomställningen snarare än att verka för låga bensinpriser. Stödet för att höja skatterna på bensin och diesel är svagare, men av de 25 procent som är starkt emot en höjning, blir över hälften positiva om låginkomsttagare och landsbygdsbor kompenseras ekonomiskt.
– Resultaten från vår enkät tyder på att svenskarna prioriterar klimatet över frågor om bensin och dieselpris. Dessutom verkar upplevd rättvisa vara en viktig faktor för att skapa ett brett stöd för klimatomställningen. Vår enkät visar att de flesta som är motståndare till förslag om höjd koldioxidskatt svänger när de som påverkas mest kompenseras, säger Daniel Lindvall, doktor i sociologi vid Uppsala universitet.
Vill att Sverige går före i klimatomställningen
Det finns också ett brett stöd för att Sverige, som är ett rikt land med relativt stora utsläpp per person, har ett ansvar att ta en ledande roll i den globala klimatomställningen. 60 procent vill se skärpta klimatmål, och 70 procent anser att klimatomställningen är en möjlighet som kan skapa nya arbetstillfällen, även om 64 procent samtidigt ser det som en dyr process som kommer att kräva uppoffringar.
– I debatten framstår det ofta som att svenskarna i allmänhet är motvilliga till klimatomställningen. Det används som argument för att sänka ambitionerna i klimatpolitiken. Vår rapport visar att en majoritet, både till höger och vänster, stödjer flera ambitiösa åtgärder och vill att Sverige går före. Det är dags att skärpa klimatpolitiken, säger Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet.
Stöd för både vindkraft och kärnkraft – men motstånd mot kärnkraft nära hemmet
Stödet för vindkraft är mycket starkt. Tre av fyra vill att det byggs mer vindkraft i Sverige, och 58 procent är för att det byggs vindkraft inom fem kilometer från sitt hem. Även kärnkraft har stöd – 53 procent tycker att kärnkraften bör byggas ut – men här är motståndet större när det gäller placeringen. Bara 44 procent kan tänka sig kärnkraft i sin hemkommun, medan 39 procent är direkt emot.
– Attityderna till vind- och kärnkraft påverkas av den polariserade energidebatten. Dock avtar betydelsen av ideologi och värderingar när människor tar ställning till kärnkraft och vindkraft nära hemmet. Troligen beror det på att politiska åsikter har mindre betydelse när frågan blir konkret och personlig, säger Stephan Barthel, professor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle och programchef Fairtrans.
