Foto: Privat/Riksdagsförvaltningen
Studien visar att den svenska tillbakagången inom klimatpolitiken kan förstås som en del av en bredare motreaktion mot globalisering och samhällsförändring. Avhandlingen pekar särskilt på hur förändringar i välfärds- och finanssystemen, tillsammans med ett begränsat inflytande för civilsamhället, har försvårat arbetet för en rättvis klimatomställning och bidragit till framväxten av klimatförnekande rörelser.
Samtidigt identifierar forskningen nya möjligheter till förändring. Det finns gemensamma intressen mellan delar av näringslivet, fackföreningar och civilsamhället kring investeringar i grön industri, infrastruktur och välfärd. Dessa intressen kan tillsammans utgöra grunden för det som i avhandlingen beskrivs som en ”grön svensk modell”.
Genom makroekonomiska modeller analyserar avhandlingen också hur olika politiska reformpaket påverkar klimatutsläpp, sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Resultaten visar att ambitiös klimatpolitik inte behöver stå i konflikt med social rättvisa eller ekonomisk utveckling. Tvärtom kan reformer som kombinerar klimatinvesteringar med omfördelningspolitik minska utsläppen och ojämlikheten samt stärka sysselsättningen.
Avhandlingen lyfter även hur dagens geopolitiska utveckling och ökade satsningar på försvar skapar nya vägval för samhället. Dessa förändringar kan antingen leda till fortsatt nedprioritering av klimat- och välfärdsfrågor eller öppna för bredare investeringar i infrastruktur, välfärd och rättvisa klimatomställningar.
Läs avhandlingen ”Going Green at the End of the End of History: Multiple Crises, Backlash, and Just Climate Transformations in Sweden” här.
Kontakt:
Norah Lång – presskommunikatör, Fairtrans
norah.lang@su.se